tisdag 7 oktober 2008

uppdatering

Ja, jag får börja blogga igen…:P

Efter ett par veckor med förskylning och besked om cellförändringar så orkar jag att engagera mig i saker och personer igen. Jag ska inte ljuga, jag sover väl fortfarande 12 h per dygn. Något som livet har lärt mig efter dom här veckorna är att använda mig av medveten närvaro, ta det lugnt och ta hand om mig själv. Arbetat mycket med känslor, att identifiera känslor jag känner och inte döma mig själv för att jag har dom. Jag har försökt undvika negativa känslor och försökt att jobba fram dom positiva. Hmm, kanske ska ge nått exempel? Jag har lärt mig att ordet älska kan användas på fler sätt än det man säger till sin partner ” jag älskar dig” Linda sa jag älskar dig till mig för ett par veckor sedan och jag vart så paff på nått sätt. I mitt liv har nog dom tre orden inte betytt så mkt igentligen, det har inte funnits nån riktig känsla bakom det. Men det fick mig att fundera och jag känner att det inte är fel att älska någon, eller att säga det till någon ( om man menar det). Känns mest som jag yrar nu, men jag tror ni förstår.

Jag har även lyckats vända en ”negativ” känsla: Svartsjuka. Det är verkligen en hemsk känsla, men när jag va mitt uppe i den och kände att jag skulle släppa en dräpande kommentar till personen det handlade om så tog jag en paus ist. Jag gick ut och tog en cigg och tänkte över situationen, frågade mig själv: Varför är jag svartsjuk? Har den andra personen gjort nått som får mig att känna såhär? Har jag varit i den här situationen förut och tror att jag är i mitt förflutna? Jag kom fram till att det sistnämnda va närmast sanningen, så jag bestämde mig för att ta ett djupt andetag och släppa känslan, den hade absolut inget att göra i mitt liv just då. Och ist för att bli nedstämd eller bete mig som en svartsjuk galning så kunde jag fortsätta vara glad. Och det kändes så fantastiskt bra.

Ja nu vet ni lite om vad jag har sysslat med dom senaste veckorna, tyvärr är jag lite dålig på att höra av mig och umgås med folk, men det vänder väl förhoppningsvis.

2 kommentarer:

Jennie sa...

Men jag blir så stolt över dig gumman! Vad gör dom åt cellförändringar? Hoppas det ordnar upp sig ialf! Tänker på dig! Kram

Kelly sa...

Heej va vilka cellförändringar?
Hmm hoppas du mår bra..
Massa massa kramar
boreline.blogg.se