Nä, man har väl en del att tänka över. Känslor att lära känna och försöka komma underfund med vad det är som pågår i mitt liv. Kört på fullt ös medvetslös ett tag. men efter veckans kräkssjuka så har jag väl insett att jag måste ta o "tagga" ner lite, innan jag kör över mig själv och andra totalt.
men idag har jag inte tid med det,. för jag drar fan på kryssning!!!!!! O på den tänker jag fan inte tänka på mitt trassliga inre, har inte tid. Ska titta på Kim Wilde och äta?=)

Trodde att jag kommit till någon slags insikt i vad jag vill med mitt liv. Trodde att jag hade en plan faktiskt. Det där med att jag är stor, stark o att jag klarar mig ensam kanske inte stämmer trotts allt? För i slutändan så vill jag ju ha nån som håller min hand när jag är förvirrad och inte vet vilken fot jag ska stå på. Någon som säger att det är okej att vara förvirrad. Och man är ju inte svag för att man behöver det stödet. Alla gör väl det egentligen.

Att det kan vända så fort. Igår kände jag mig peppad inför en ny vecka med nya utmaningar.
Idag vaknade jag och kände den enorma tomheten inom mig igen. Ville inte gå upp ur sängen och kaffet smakade skit rent ut sagt. Min lägenhet är rörigare än vanligt, men jag orkar faktiskt inte. Tror jag tar en Milladag idag o bara e jag...

Förlorat

Det ligger en gammal kärlek i ett hörn
Smutsig, skrynklig, trampad på
Den har gömt sig där
Orkar inte en gång till

I samma hus går två
människor omkring
Nakna, frusna
Letar
efter det gömda
Vill med dagsländelöften
tvinga fram den
Och se den lurad, förnedrad
ännu en gång...

Men kärleken tränger sig
ännu längre in i hörnet
Skrämd, sårad, sorgsen
rädd för ännu mera svek
En gammal kärlek
som snart ska dö
Och som bara har en bön
- att få dö med värdighet....