Bekräftelse , självskadebeteende

Jag är behövande. Jag behöver konstant bekräftelse på att jag finns till och att jag duger. Utan det kan jag inte fungera. Och jag kan driva mig själv riktigt långt för att få den bekräftelsen som tex. Supa mig full och ha sporadisk sex. Sex som jag egentligen inte vill ha. Men det är som en drog i vissa stunder. Jag måste få veta att jag finns och att någon tycker om mig. Jag är grymt medveten om att engångsex inte ger mig den bekräftelsen som jag behöver men ändå driver jag mig själv så pass långt som jag gör. Men det mest korkade är nog att jag faktiskt har människor i min omgivning som ger mig bekräftelse och visar att dom tycker om mig och att jag duger som jag är. Varför räcker inte det för mig? Jag har en teori. Faktiskt, det har jag om allt som handlar om mig själv. Och nu är vi tillbaka på destruktivt beteende igen. Jag skär mig inte längre, jag dricker med måtta ( vanligvis) och jag tar inga droger. Så, är det ett sätt för mig att skada mig själv utan att få några synliga ärr?

Idg blir det Spiritus Sanci igen. :D

Spiritus Sancti - Origo Lead Salvation 2006

Städoman

Jaha då va det dags att bli "besatt" av något nytt, idag blev det städning igen. Det va såpass att när det va dags för en dusch så insåg jag: Fan va smidigt att passa på att storstäda badrummet medans man ändå är naken. Sagt o gjort av med kläderna och fram med rengöringsgrejer. Det skiner fint därinne nu och jag passade även på att göra en hårinpackning och raka benen. Ibland är man ju sååååååååå jävla otroligt effektiv.
Annars har väl dagen varit ganska lugn. Ja jo jag har ju städat resten av lägenheten ( igen ) och även balkongen fick sig ett lyft. Jag är nöjd med dagens insats.
Började dagen med att kolla på Girl, Interrupted somnade ifrån den igår så jag satt och snyftade för fullt här imorse. Jag är ju så härligt överkänslig nu för tiden... :D
Nä, det va allt för idag. Ska spela alfabet med syrran misstänker jag, hon skrev just på msn.. . Puss på er
Mando Diao - Long Before Rock´n Roll

Söndag

Då va det söndag kväll då.( Söndag är verkligen ångestens dag) Helgen har varit lång men ändå kort. Igår vaknade jag upp nere hos Tulle, tänkte slappdag men så ringde storebror och sa att han med familj tänkte komma över på en fika. Så jag for hem, fikade lite och lekte lite. Va över hos grannen och tog en öl sen for jag ner till Tulle igen. Vågar väl erkänna att jag va lite småtrött så jag somnade nog på soffan ganska tidigt.Idag har det väl inte hänt för mycket. Städat av lite och ( kors i taket) lagat mat. Retat upp mig på Herr X, men hoppas nu att jag aldrig mer behöver höra nått ifrån honom. Dagens skrämmande upplevelse va väl iallafall att jag insåg att jag fortfarande kan bli så otroligt fantiskt förbannad så att jag skakar i hela kroppen och bara vill slå ihjäl människan ifråga. Men jag tror att jag klarade ut situationen med mig själv så bra som det gick. så jag är ändå nöjd. Det är i sånna stunder som jag inser att gruppen verkligen gör nytta. Och mina vänner runt om som ställer upp när jag blir lite för mycket för mig själv.
Har dock fortfarande inte kommit över den där känslan av tomhet som infinner sig i mitt bröst ibland, då man funderar över: Blev det inte bättre än såhär? Ska det inte vara bättre än såhär? Men jag tror väl att det har med människans förmåga att aldrig vara nöjd. Jag vet att jag aldrig är det iallafall och det märks väl nästan i allt som jag tar mig för i livet. Terapin, mitt hem, mitt utseende. Jag är aldrig nöjd, inte ens när jag borde va det.
Dagens önskan: Våga mer med livet och inte vara rädd för att testa nya saker. Man kan inte alltid lyckas på första försöket. Lättare att komma ihåg i teorin än praktiken. ( Eller vad det heter )

Duffy - Mercy


Leona Lewis - Better In Time

lördag

Efter en lång dag med ångest. ( igår) så känns det mycket bättre. En promenad i skogen, 1 h telsamtal med mamma och trevligt sällskap behövdes tydligen. Och en natts sömn. Vet i fan om jag sovit så bra, det är mycket tankar som far runt i huvudet. Det är ju ganska logiskt att det gör det när man har ångest. Riktigt vad jag hade ångest över har jag fortfarande inte räknat ut,. den bara va där när jag vaknade. Men men som vanligt släppte det ju och det visste jag ju under hela dagen att det skulle göra med så det va bara att stå ut. Det här om vi jobbar med att lära oss i gruppen om att låta tankar komma och passera utan att lägga nån vikt i dom är svårare än vad det låter. Iallafall när det kommer jobbiga tankar och man känner ångesten/ paniken banka i bröstet och man blir skakis, svettig och orolig i kroppen.. Aja ska väl inte tjata hål i huvudet på er som läser bara för att jag gjorde bort mig och fick leva med ångesten en dag. Nästa inlägg ska vara positivt igen. Snart ny vecka och dags för gymmet igen. Fast iof det är massa röda dagar nästa vecka??? Hmm får lägga upp det på nått bra sätt iallafall.

Alicia Keys - A Womans Worth

Ångest

Alla sätt är bra, utan som som inte funkar. Jag har en förkärlek till att använda mig av sätten som inte funkar. Ibland är det som en drog, jag vill utsätta mig själv för förnedringen och se om jag kalar av att leva med den ångest som ofta mitt handlande ger mig. Hur långt kan man igentligen driva sig själv innan man drar i nödbromsen? Jag önskar att jag kunde skriva att jag inte visste varför jag gör såhär emot mig själv. Men det skulle vara en lögn. Jag är fullt medveten om vad jag utsätter mig själv för. På det sättet suger det att gå i terapi, man blir så medveten om allt man gör. Det va längesedan jag fick panikringa mamma på morgonen för att jag inte stod ut med ångesten. Nej det börjar att bli dags att växa upp. Ska man kanske skriva en lista på vad man får och vad man inte får göra emot sig själv kanske? Men jag misstänker att jag bara kommer att följa: Får inte göra listan.

Morgontankar

Sitter just nu och tittar på nyhetsmorgon, där pratar dom om en ung kille som tagit sitt liv. Som blev peppad till att ta sitt liv och tips och råd om hur han skulle lyckas via internet. Skulle man kunna göra självmord olagligt, så det är olagligt att hjälpa nån att begå självmord? Som hon sa på tv, ”det är inte olagligt förns du puttar bort stolen.” Det är svåra frågor jag vet, men jag tycker att det är så otroligt tragiskt när en ung människa tar sitt liv. Men som jag har skrivit tidigare i min blogg ( tyvärr så står det ju inte kvar eftersom bloggen blev raderad) så vet jag hur det är att ha sjunkigt så lågt så att man inte ser någon annan utväg. Jag har varit där och jag har försökt att ta mitt liv. Mer än 1 gång. Jag har nu ”levt” i 2 år efter det senaste försöket och jag har insett att livet är en gåva och ja det är jävligt tufft ibland. Men det är värt det att stå ut, att komma ihåg dom bra stunderna. Det behöver inte vara nått stort: En kram, ett telefonsamtal ett leende från en främling på stan. Låt inte andra människor förstöra för dig, låt inte en dålig ekonomi förstöra för dig, låt inte dig själv förstöra för dig. Jag vet att det är svårt att vara positiv när man mår dåligt, snälla mår du el någon i din omgivning dåligt, sök hjälp. Hjälp personen som mår dåligt. Jag vet att det är svårt att vara ett stöd för någon som inte mår bra. Men det är viktigt att vi finns där för varandra.

Conjure One - Center Of The Sun

kom undan denna gång med

Ja, jag slapp visst ur dödens käftar den här gången med. Efter en helvets jobbig dag så mår jag mycket bättre. Jag är nästan förvånad själv.

döende

Jag är döende. Ett otäckt virus har intagit min kropp och jag mår rent ut sagt SKIT! Jag har inte varit sjuk sen jag började med antabus förra året i Augusti. Så man kan lugnt säga att jag plågas. Och det räcker ju inte med att jag är snorig, huvudet värker och att ögonen rinner. Som straff för tidigare synder så har jag även mens så mage och svank känns som dom ska explodera inifrån. Med andra ord, det är inte Millazz dag idag. Sitter här nu och är riktigt avis på Tias som är ner e på gymmet medans jag skulle vilja krypa in i en håla och försvinna tills jag mår bra igen. Ja, jag är gnällig! Kan nån komma och ta hand om mig? Och gärna ta disken också, rensa kattlådan och duscha mig?

Stone Sour - Zzyzx

Jaha då va man uppe sådär tidigt igen. Känner själv hur övertrött jag kommer att vara i eftermiddag. Va med om en riktigt udda sak igår. Fick ett telsamtal från en kille på modelhouse.se , han tyckte att jag skulle komma upp till Sthlm och bli fotad av dom nästa vecka. Hmm, och hur fick ni mitt nr va då min fråga. Enligt honom så va det en tjej som varit där och blivit fotad som skrivit upp mig på en lista. Nästan så man blev lite smickrad. Jaja okej, jag va lite halvodräglig en stund. =) Jag kommer nog inte åka men iallafall. Ett smickrande avbrott i en ganska tråkig vardag. Lyckades även ta mig till gymmet igår, känns i mina ben idag, men det är det värt. Nu blir det väl lite kaffe och poker sen är det dags för dammsugning och sen psykolog.

HorrorPops - Miss Take

söndag

Idag är det många bollar i luften. Kom hem efter att ha tillbringat en helg nere hos Tulle och fick för mig att nu fan är det dags att ta tag i den här lägenheten, inspirationen är på topp igen…:D Än så länge har gardiner åkt ner och mina blommor fått byta platser med varandra. Och hur orkar jag hålla igång med det här en söndag då? Mjo efter en skapligt nykter helg och så lite hederlig 80 – tals musik som strömmar ut från mina högtalare så känner jag mig på topp. 80- tal är väl inget som spelas dagligen här. Men hittar man en skiva som det står mp3 album på så måste man ju slänga i skivan i datorn och spana in vad som finns på. Jag har så mycket konstigt gömt i min lägenhet. Vad sägs om lite Samanta Fox – Touch me ? kommer ihåg när jag fortfarande bodde hemma att min bror spelade den ganska ofta. Sen skaffade han Metallica – The Black Album och så kom Milla in på det spåret. Och det har inte gått över än. Nähä det va den nostalgitrippen. Tillbaka till städningen.


Fear Factory - Invisible wounds

Torsdag morgon

Då har vi kommit till torsdag, sitter här och kämpar med min frukost. Sen blir det ner till gymmet och plågas lite. Funderar lite på vad jag ska läsa för ämne. Psykologi har jag alltid tyckt är intressant och med tanke på att jag vill jobba med tjejer och killar som har borderline i framtiden så är det nog det jag kommer att satsa på. Passa på att läsa in så mycket poäng som möjligt nu när jag är sjukskriven.
I eftermiddag är det dags för grupp igen. Vi börjar med ett block som handlar om känslor nu. Jag har gått det en gång tidigare. Men det är rekommenderat att vi går alla block två ggr. Så jag har ”bara” ca 6 månader kvar nu i gruppen. Det är lite skrämmande, trivs så bra i gruppen och med tjejerna och det är så skönt att ha en plats där man känner sig förstådd till 100 %. Visst mina vänner förstår att jag har det jobbigt med mig själv, känslor och vad som är rätt och fel ibland.
Min hy är fortfarande emot mig så det blir nog en lugn helg hemma. Ser ut som fan, enligt mig själv. Men det kan väl vara bra att få lite gjort här och att ta det lugnt. Började flytta runt på lite möbler och fixade i garderoberna igår så starten har gått i alla fall. Ja det va väl allt för nu. Min första vecka utan att dricka alkohol på vardagarna är snart över. Känner mig nöjd. Det är bara ikväll jag ska klara med….

Psykobiatch

Jaha, så har jag struntat i bloggen igen. Eller så har jag bara som vanligt inte haft nått att säga. Konstigt det där, när det går bra för mig så skriver jag inget alls. Jag borde ju skriva ner mina framgångar. Igår gick jag från mig ner till sporthallen själv. Första gången jag tog den vägen själv och det gick hur bra som helst. Väl där mötte Tias upp mig och vi tog ett träningspass ( som känns i skuldrorna idag) Hos psykologen gick det med bra, jag har insett att det faktiskt går framåt för mig och jag har fått tillåtelse att börja läsa nått ämne. Ska börja sakta så att jag inte går in i väggen igen. Tror det bästa för tillfället är att jag läser på distans då jag får lite lätt panik av att vistas i klassrum.
Hmmm, det går sakta framåt med mitt bloggskrivande. Har kommit en bit på väg med mig själv med. Förutom att jag helt plötsligt har blivigt 15 år igen och blivigt attackerad av acne så kan jag ändå vara ganska så nöjd med vad jag ser i spegeln. Långsamt har det gått upp ett ljus för mig att jag faktiskt har gått ner 16 kg och ser helt ok ut. Så det börjar att bli dags att ta den dåliga självkänslan och spola ner i toaletten. Ehh, jag har inte mycket mer att säga. Jag har haft ett par kanonveckor då jag träffat mycket nya människor och försökt att vårda dom relationer jag har. Det känns bra.

Det rullar på

Efter att ha varit riktigt negativ och hatisk en period nu så tänkte jag att jag skulle skriva ett positivt blogginlägg. Det är dags, så att ni ser att det inte alltid är skit med mig.
Och mycket positivt har jag varit med om den senaste tiden. Jag har varit ute, drack måttligt och träffade så mycket nya trevliga människor. Det va en upplevelse i sig. Istället för att oroa mig för att säga el göra nått knäppt så va jag bara Milla och det gav så mycket självförtroendemässigt. Ja, jag va på 40 års fest i lördags med. Det gav också mycket till självförtroendet. Satt och pratade om känslor och kärlek med en tjej ganska länge. Och hon förstod mig till 100 % även fast jag själv känner mig lite vilsen när det gäller känslor. Det va så otroligt skönt.
Träningen rullar på, tyvärr har så paja mitt knä efter en 2h promenad igår så jag får vara hemma och vila upp det idag. Men satsar på Gymmet imorgon igen.
Terapin går skitbra, gruppen går skitbra. Får Aha – upplevelser typ varje gång nu, det börjar lossna. Det känns skönt…:D

Idag blir det Spiritus Santcis downwar för er att lyssna på. Ett av favoritbanden ett + att dom kommer från Motala ( eller dom är ju fortfarande kvar här) och att killarna i bandet är ibland dom trevligaste man kan hitta.

Efter en hård vecka och helg så är det nu dags att ta tag i livet igen.
Träna, träna, träna och få maten att börja fungera ordentligt igen.
Har mina aningar på vem som skulle tjäna mest på att radera min blogg. Hoppas att det inte är så som jag tror. Men jag har haft rätt när det gäller den personen förut. En parasit i mina ögon.

Society

Helt ärligt. Det är med frukost är inte min grej. Sitter nu och försöker få i mig fil o musli. Måste ju äta innan jag sticker och tränar och enda möjligheten till träning idag är nu på förmiddagen. Så här sitter jag med illamåendet, men det är väl en vanesak misstänker jag. Det kommer gå bättre och bättre. Har redan märkt resultat av min träning iaf. 5 km promenaderna i skogen är inte lika jobbiga längre. Och bättre ska det bli. Sen måste jag bara få resten av min vardag att funka. Rutin, rutin, rutin. Och låta bli att dricka för mycket. Med dricka för mycket menar jag: bli full och få minnesluckor. Vilket jag får väldigt lätt. Jag har väl inte varje gång lyckats hitta en balans i mitt drickande. Men jag börjar att få riktigt bra kunskap om hur mycket jag klarar utan att må dåligt dagen efter. Med dåligt menar jag psykisk, med ångest och vilja dö tankar. Som med allt så är det ett pusslande, ett känna efter riktigt ordentligt osv osv. Humöret den senaste tiden har verkligen fått mig att känna att jag sitter i en bergodalbana. Jag går från glad till förbannad på ett par sek, till apatisk, till ledsen. Det är hemskt men det är bara att stå ut. Det är därför jag går i gruppen, för att lära mig stå ut. Att inte vilja skada mig själv när det är jobbigt. Och med skada mig själv menar jag i det här fallet att dricka. Jag vet att det inte funkar. Men efter att ha självmedicinerat mig själv på det sättet i ca 10 år så är det svårt att bryta den onda cirkeln, trots 6 månader i nykterhet. Men i dagsläget kan jag i alla fall se den röda tråden i mitt liv, alkohol och dåliga förhållanden. Och ett dåligt förhållande till mig själv och till min kropp. Att jag inte respekterar mig själv och mina gränser. Men hur ska man kunna respektera sig själv när man känner att ingen annan gör det?
Eddie Vedder - Society